Student-SM

Efter några veckors flitigt pokerspelande kring köksbordet var det så dags för de stora borden. Student-SM i Texas Hold ém! Fast det låter mer glamoröst än vad det egentligen var. Egentligen rörde det sig bara om en slags reklamkampanj från en av de ledande spelsajterna på nätet, ska inte säga vilken, som åker runt i landet och erbjuder pokerspel in real life för en ringa slant. Dock utan vinster, annat än äran. Detta på grund av vissa begränsningar från lotterinspektionen.

De var ca 25 spelare som kom till O´Learys denna eftermiddag för att på tre borde göra upp om segern. Tyvärr gick jag aldrig så långt som till finalbordet. Jag gjorde bort mig genom att i sista given checka mig genom både floppen, turnen och rivern och slutade på två par - kungar och sjuor. En fin hand. Dock låg det fyra klöver på bordet och vi var två kvar om potten. Jag bestämde mig, mycket övermodigt att gå all-in, inte så mycket, 1200, mot min motspelare som hade betydligt fler marker än mig. Han synade naturligtvis och la upp en fin färg med ess på topp. Hade jag läst spelet lite bättre, skulle jag naturligtvis ha lagt mig i det läget. Eller gått all-in direkt efter floppen för att kanske ha tvingat ut honom.

Ja ja... Så slutade mitt student-SM för denna gång. Men jag är snart med i matchen igen.

För övrigt blev Kickans födelsedagspresent aktiverad i måndags. Lits-klanen intog därmed Lilla Siam, en mycket genuin och dekorativ thailändsk restaurang i Östersund, för att bjuda vår käre Kickan på en fin middag. Med efterrätt. En bra present från oss alla... till oss alla.

Det går framåt

Några dar sen sist. Mycket plugg har det blivit. This organization-stuff is killing me. Men det går framåt.

För de intresserade kan jag ju nämna hur examinationen på denna kurs ser ut. Förutom en tenta om två och en halv vecka så ska det göras ett 10-sidors PM i form av ett grupparbete, en personlig skriftlig reflektion av en bok samt ett mindre grupparbete där vi ska presentera ett befintligt eller avslutat projekt utifrån boken "Effektivt projektarbete", ett måste för alla projektledare... not? Tråkigare bok har jag sällan skådat. Nåväl, allt detta ska vara klart inom en dryg vecka. Puh.

Att försöka samarbeta med fyra människor man aldrig har träffat, och tillsammans välja ett företag, göra en intervju, läsa tung litteratur och skriva en gemensam analys är väl inget drömscenario direkt. Men det går framåt.

Några det också går framåt för är Dangerwalk, ett soul och funk-inspirerat band från Östersund. Med ett schysst basgroove, jazziga beats och scratch tillsammans med ett tydligt Hendrix-inspirerat gitarrspel bjöd de det fåtal besökare på Plaza i fredags på en underhållning utöver det vanliga. Den skicklighet och spelglädje de bjuder på är svår att komma i närheten av. Dangerwalk är ekvilibrister hela vägen och aldrig förutsägbara. Bilden är tagen av undertecknad i replokalen under hösten 2004 och visar medlemmarna Erik Edlund, trummor, "Baga" Backlund, bas, Stefan Edfeldt, gitarr och Kape, scratch.

Det går framåt... också för PoesiRum som har haft sitt första medlemsmöte i egen möblerad lokal. Lite kallt fortfarande, inte så ombonat men med goda förutsättningar för att bli en kreativ miljö. På lördagen, igår, tog vi poesin till ett stort växthus på Stortorget där vi medverkade under Den Europeiska Trafikantdagen. Några dikter framfördes, en med hjälp av megafon (!) inför flanerande besökare. Kanske inte det bästa arrangemanget men... det går framåt.


Vissa saker tycks däremot bara gå bakåt...

Kakkalas

Det handlar alltså inte om ett finskt bastuparty, utan just precis som det står, Kickans kak-kalas. I huset på kullen, kollektivet i Södra Söre, min gamla bostad, dukades det fram sju sorters kakor, eller bakverk snarare, när kamrat Kickeroon bjöd på 25-års baluns. En trevlig tillställning. Lugnt och mysigt. Och jag saknar liksom de där hängkvällarna vid köksbordet i den ombyggda ladugården. Andreas var där, helt oannonserad och bara så där plötsligt. Ett kärt återseende.

Mycket av tiden går just nu åt att finslipa mitt pokerspel. Som tur är finns en gratissajt på nätet där kunskaperna i Texas hold 'em får sättas på prov.

Så, tills nästa gång...

Shuffle up and deal!

Poetry ´n beat

Fick inspelningen idag. Fast det är egentligen bara råmaterial, den ska mixas till lite innan den är helt klar. Och vad är det då för inspelning jag pratar om?
Som en del kanske vet så medverkade PoesiRum under Yranveckan tillsammans med stans hip-hop och beatskapare Kape. Förutom att arrangemanget som sådant blev ett lyckat inslag på gågatan, så bestämde jag och Gustav att vi borde fördjupa samarbetet. En inspelning gjordes i bunkern på Tingshuset och nu har jag den första mixen i min hand. Jag är nöjd, mycket nöjd, även om live-framförandet gav en fylligare känsla med både melodica och scratch. Men som sagt, detta är bara råmaterialet...

För övrigt har dagen bjudit på lunch med Magnus, en kopp te på Permans där jag intervjuades för ett skolarbete (det skulle vara någon som sysslade med kultur!) samt lite utvärdering av lördagens HöstHäppening.

Imorgon... första föreläsningen. Länge sen jag var så här omotiverad inför studier.

Mersmak

PoesiRum tillsammans med Klubb SAM (Småskalig akustisk musik) och diverse jazz- och kammarmusikföreningar gjorde gemensam sak på Storsjöteaterns Studioscen i Östersund igår kväll. Tanken med galan, som gick under namnet Fem Fria Föreningars HöstHäppening, (skulle också kunna ha hetat Allvarliga Allitteratörers Afton ;) var att manifestera föreningarnas verksamhet och slå ett slag för kulturen i Östersund. Närmare ett hundratal besökare sökte sig till teatern. De musikaliska inslagen toppades av affischnamnet http://www.bluemountainboys.com/ som gjorde ingen besviken med sitt klassiska bluegrass-sound. Mersmaken kryper under skinnet på mig...
Och jag läste några dikter. Nya. Utan musikaliskt komp. Det var väldigt länge sen jag läste dikter utan musik. Bortsett fån Poetry Slam tävlingarna i våras då. Det var svårt eftersom det inte fanns den musikaliska ramen att luta sig emot, läsningen försvårades ytterligare av att jag valde två helt nya dikter som ännu inte hade hittat sin röst. Förutsättningarna var alltså inte de allra bästa. Desto större utmaning tänkte jag. Och så här en dag efteråt känns det som att jag gjorde en av mina bättre läsningar! Mersmaken kryper under skinnet på mig...
Kvällen avslutades på Dalwhinnies i ett gott sällskap. Och mersmaken kryper under skinnet på mig...

Några dagar kvar nu innan det är dags att bita i kunskapens sura äpple - Företagsekonomi. En kurs som bjuder på en stor överraskning, positiv eller negativ vet jag ännu inte.
Mersmak?

Entrance

Jaha, då var man bloggare också. Kanske är det bara för att stilla mitt exhibitionistiska behov. Kanske är det för att jag innerst inne faktiskt tror att jag har något att säga. Hur som helst så finns jag här, ingen behöver tro på det, ingen behöver tro på mig bara för att jag finns. Men minns mig gärna för att jag fanns...

På återseende.