Bra och dåliga saker i Trondheim

Det här blir det första inlägget med bilder från min nya digitalkamera! Jag är stolt över den. Och över att jag faktiskt lyckas hantera den, hjälpligt åtminstone.
Nånting annat jag är stolt över är dessa människor. De två Östersundsbanden Podge och Komas Mida får (i skrivande stund faktiskt) genom EU-projektet "Intercultural Dialogue Through RockMusic" en fantastisk möjlighet att utvecklas som musiker och artister. De befinner sig just nu i Trondheim tillsammans med unga rockband från Slovenien, Österrike och Norge för att spela, ta del av workshops och utbyta erfarenheter. Som svensk koordinator och gruppledare var jag med under första delen av denna vecka (mer om varför jag inte stannade hela tiden nedan) och fick bland annat uppleva en magisk konsertkväll på Fru Lundgrens Pub.
Grabbarna i Komas Mida trängdes på den minimala klubbscenen och genomförde en konsert som, för de själva och de som var där, blev historisk. Atmosfären var tät, luften närmast elektrisk och det var med en suverän självklarhet bandet levererade sin instrumentala postrock. Lovorden haglade efteråt och om det vill sig riktigt väl spelar de på en festival i Österrike sommar. Och om det vill sig ännu bättre så följer jag med som turnéledare och manager. De är värda all framgång de kan få. Efter att det norska bandet Katta Di E Schtögg spelat så avslutade mina nya kamrater i det österrikiska punkbandet The Asstronauts kvällen på klassiskt punkmanér med en våldsam energisk spelning. Batteriet i min kamera hade vid det här laget tagit slut men det gjorde att jag kunde ägna mig åt lite dans istället. När de sedan bjöd upp Komas Mida på scenen för att dansa tillsammans så kulminerade kvällen. Att få avsluta i Trondheim på det här sättet var verkligen någonting jag behövde.
Men hela projektet var inte så här bra hela tiden. Alkoholen var dessvärre något som var i fokus större delen av tiden. Kanske är det så det är. Kanske har jag bara glömt bort eller förträngt. Hur som helst så var det en mycket jobbig inledning i Trondheim. Oron och stressen över all fokus på sprit och att bli full blev inte bättre av att en mycket god vän hemma i Östersund hamnade på sjukhus efter en svår olycka. Läget är nu stabilt men jag kände att jag inte längre kunde fullfölja mitt uppdrag i Trondheim utan tog tåget hem igår förmiddag. Det känns lugnare nu och tankarna ligger den mesta tiden hos min vän och hans närmaste familj.