Svar ang uppsatsen

Angående de kommentarer jag fått på mitt förra inlägg så jag känner jag mig förpliktigad att förtydliga en del saker...

För det första är det förra inlägget endast abstractet, vad som i akademiska sammanhang ska beskriva huvuddragen och slutsatserna i uppsaten - inget annat.
Jag har en viss erfarenhet av den sociala dansen själv, både genom buggkurser och på dansbanan. För undersökningen gjorde jag fältstudier på Furuparken och Folkets Hus - INTE GIII. Jag har även besökt Sandvikens dansbana. Mina informanter är människor som både tävlingsdansar men framför allt socialdansar, dock medverkar dessa människor ibland i kurser och träningsdanser.
Jag har valt det heteronormativa perspektivet för att det oftast saknas i analyser av dans. Det handlar inte om att kritisera människorna eller deras val av livsstil, jag välkomnar detta och fascineras av det och tar även i uppsatsen den positiva tillit, närhet och nykterhet som präglar styrdansen. Men som forskare tar jag mig rätten att utifrån redovisade teorier granska och analysera dansen och därefter dra mina egna slutsatser av den. Jag skulle kunna ha valt andra perspektiv men det gjorde jag inte, då hänvisar jag hellre till Sam Savander: Dans - Inte bara en sexjakt eller Mats Nilsson: Dans - kontinuitet i förändring om man vill ha mer etnologiska perspektiv på dansen.
Jag kunde även ha inkluderat andra danser och andra personer, vilket jag även nämner i uppsatsen, men för en c-uppsats på 10 veckor så är avgränsningen nödvändig. Om jag bestämmer mig för att forska vidare i ämnet kommer jag naturligtvis att göra det. Jag vet att på handikappdanser ser det annorlunda ut - jag har varit där - men det är inte samma slags rörelse och subkultur som styrdansen.

Därmed hoppas jag att jag har förtydligat mig själv och den som vill är mer än välkommen att läsa uppsatsen efter examination.

Uppsatsen!

Nu är den inskickad och jag har blivit godkänd för examination! Det betyder att jag fram till nästa vecka kan slappna av och njuta över att nästan tio veckors akademiskt ordbajsande är över. Jag publicerar nedan mitt abstract (sammanfattning) för uppsatsen som har den klatschiga titeln

DANSENS DIKOTOMIER OCH HETERONORMATIVA TURER
- betydelsen av genus i styrdans.

Håll till godo.

ABSTRACT

Den sociala dansen, eller styrdansen, är ett fenomen, en subkultur och en rörelse som är starkt institutionaliserad och heteronormaliserad. Undersökningens syfte är att, på socialkonstruk-tivistiska och genusteoretiska grunder, kritiskt granska styrdansens heteronormativa strukturer och de homosociala band som bidrar till att skapa och upprätthålla en särskild könsordning. Materialet insamlades genom djupintervjuer med två kvinnor och två män samt fältstudier som innefattade öppen observation på två dansställen i Östersund. Resultatet analyserades framför allt genom diskursanalys och visar att kön och genus har en fundamental plats i styrdans. Dansens struktur präglas av en traditionell könsordning som både hierarkiserar och dikotomiserar kön och genus i förhållande till varandra genom den oberoende manligheten som för och den beroende kvinnligheten som följer. De homosociala band som underbygger könsordningen präglas framför allt av positionerande och konkurrens. Slutligen verkar den heteronormativa strukturen vara fast förankrad i en stark genustradition vilket tycks göra den onåbar för utmaningar. Det som verkar ha mest inflytande på styrdansens utveckling är kurser och träningsdanser och om dessa skulle kunna bli öppnare mot andra genus- och sexualitets-positioner än den heterosexuella man/kvinna-dikotomin skulle den sociala dansbanan på sikt kunna innefatta även samkönade par vilket i så fall är ett litet steg mot en heteronormativ upplösning av styrdansen.

2007

Jaha.
För någon som helst av allt vill undvika julen och det som därtill hör så måste jag säga att jag lyckades ta mig igenom dessa veckor den här gången också. Det är ju som alla vet svårt att helt undvika den om man som jag bestämmer sig att vara kvar i den lägenhet i den stad i det land där julefirandet sträcker sina glittriga tentakler genom varje liten springa i våra mentala slussportar. Det liksom läcker in, vare sig man vill eller inte. Och istället för att förneka och försöka gömma sig är det väl bara att acceptera och bejaka och göra det bästa av den.
Jag gjorde en egenhändigt komponerad julskiva.
Jag ska inte trötta ut er med den långa låtlistan utan vill bara kittla er med de allra bästa guldkornen...

Moneybrother (feat. Jerry Williams) - Falling In Love (With Christmas Time)
The Carny - This Christmas (If You Come Back)
The Concretes - Lady December
Kenny Rogers & Dolly Parton- The Greatest Gift Of All
Arne Domnérus - Karl-Bertil Jonssons Julafton
Tom Waits - A Christmas Card From A Hooker In Minneapolis
Jussi Björling - O Helga Natt

Med dessa sånger och en gigantisk ostbricka som aldrig tycks ta slut lämnar jag julen för den här gången.

Det är den 1 januari 2007. Jag bor i en ny lägenhet, nya människor visiterar min tillvaro och uppsatsen verkar faktsikt bli färdig. Annars känner jag mig ungefär som förra året. Känslorna krigar ständigt mot förnuftet och jag vet fortfarande inte vad som egentligen revolterar mot vad. Jag är trygg i min ångest, känner igen mig i tankarna, blodet, känslorna och sinnena som ständigt sviker. Världen ser dock lite mer annorlunda ut - den är liksom vitare. Även jag är vitare än på länge. Lyckades socialisera mig genom en högst angenäm irländsk jamsession i fredags där både whisky och mörk lager omslöt mina doftsinnen. Och jag hade kul. För att inte tala om årets 30-årsfest - ett kalas som nådde samma höjder som en annan 30-årsfest för ca två år sedan... ;-)

Och jag är vitare än på länge.
Det är så jag ska ta mig an det här årets äventyr.