Äppelkaka och swot-analyser

Idag är döden närmare än vanligt. Höll på att bli påkörd av en likbil i korsningen Stuguvägen-Odensalagatan. Det var nog mest mitt fel.

Veckan har annars varit bra, för det mesta. Vi är färdiga med grupparbetet som är en SWOT-analys av en företagshälsovård i Östersund. Och även om jag inte är helt nöjd så bortser jag från det och nöjer mig med att jag har klarat mig genom det.

Helgen gick i samvarons tecken. Med fint besök, både långväga och från närmare håll, hade jag något slags inflyttningskalas där äppelkakan fick en helt ny innebörd. En delikat kreation som jag är oerhört nöjd med. Där var också hundar och ungar och en mycket skön stämning. Kul att du var här. Chokladbollarna var bra också!

I inflyttningspresent fick jag av Robert Och Tone en liten burk med jättesmå voodoo-liknande dockor som ska läggas under kudden när man är orolig. Jag prövade i natt. Alla fick trängas under huvudet och om jag ska vara ärlig så föredrar jag nog ändå levande sällskap i sängen...

Även Karin, Paddy och Liam kom förbi med en burk vinbladsdolmar i present. Det var bra att träffa dem med tanke på att de snart flyttar till Göteborg... Det är en stor sorg och förlust, både för mig personligen och för Östersund. Men jag försöker samtidigt vara glad för deras skull. De får närmare till Dublin och Paddy får en större chans att hitta nåt jobb. Och jag får ännu en anledning att åka till Göteborg... Inte så illa när jag tänker efter.

För övrigt ska Paddy till Liverpool pch spela tillsammans med Marmelade Souls på en internationell pop-festival i maj. Om nån generös person vill ge ett resebidrag till undertecknad som skulle må mycket bra av en musikresa till Beatles hemstad så går det bra att sätta in pengarna på mitt konto. Tack på förhand.

Och ikväll förärar en interntationell poetry slam-mästare Östersund. Det ser jag fram emot.

Efter min tid?

Jag har aldrig varit särskilt snabb av mig. Vare sig på skolans gymnastiktimmar eller på det tekniska området. När de flesta i min omgivning började ha videoapparater hemma under teven hyrde vi, alltså jag, mamma och syrran, fortfarande movie-box på Videogrottan i Hallstahammar. När cd-spelaren blev de svenska hemmens standardiserade musikanläggning hade jag fortfarande en grammofon av äldre modell, tänk 70 tal, och köpte punkplattor på vinyl på Skivbörsen i Västerås. Och när folk började göra sina egna blandskivor med sina egna cd-brännare var jag fortfarande kvar i blandbandens tidsålder. Och långt in på 2000-talet var den klassiska walkman-freestylen min trogne reskamrat.
Men även jag kom ikapp utvecklingen, dock ligger jag fortfarande några år efter. För jag är fortfarande en sån som har skivorna i bokstavsordning hemma i hyllan, ja, som HAR skivor hemma och inte som mp3-filer i datorn. Jag har fortfarande inte någon digitalkamera i min ägo men jag har faktiskt bytt upp mig från walkman-bandspelaren till den bärbara cd-spelaren. Det var ett och ett halvt år sedan så det lär nog dröja åtskilliga år innan mp3-spelaren blir den självklara resekompisen. Dock finns det en sak som gör att jag känner mig någorlunda med i matchen. Min nya mobiltelefon! Som både har kalender och digitalkamera. Och plats för en jävla massa telefonnummer. Plus en himla annan massa lull-lull som en viss herr Glenning skulle ha uttryckt det. För den mer high-tech-bevandrade är jag antagligen fortfarande kvar på stenåldern men att kunna använda en telefon till att fotografera med tillhör fortfarande framtiden för mig.

Imorgon åker jag till pärlan vid Ljungans kant för att bada bastu och gå ut med hundar, men framför allt för att hälsa på de som jag tycker så väldigt mycket om och som jag har försakat under så lång tid.

Dagens lunch/middag: Pastasallad med vegbitar på Tingshuset. Närmast en institution.
Dagens citat: Att tänka rätt är stort men att tänka fritt är större.

Saker som skett sedan sist

(i urval)

- Jag har sett Brokeback Mountain, och ja... den är så bra som alla säger. För att vara en storfilm från Hollywood alltså. Lagom mycket sentimentalitet, lagom mycket storslagna vyer men framför allt - helt perfekt mycket kärlek.
- Hello Saferide spelade på News och jag tänkte inte gå men efter mycket vånda hemma i soffan så gjorde jag det ändå. Och det var nog bra. För hon var bra. Jättebra till och med. Den avskalna, opretentiösa och anspråkslösa framtoningen kombinerad med vardagsnära texter och trallvänliga melodier känns som ett lyckat koncept. I alla fall för mig. Att hon sedan har Tom Waits som inspirationskälla har inget med saken att göra...
- Söndag. Laleh och Kalle Haglund på Storsjöteatern i föreställningen Vem har lurat alla barnen. En performanceföreställning i ord och ton som trängde in i varje por på kroppen. Se den om ni kan...
- Poetry Slam i måndags. Fyra poeter. Två dueller. Halvtråkig publik. Jag som jury. Det kliade lite i scennerverna, kanske gör nåt åt det nästa gång. Eller ännu nästa.
- Jag har varit på några akupunkturbehandlingar och förhoppningsvis ska det ge resultat. Det tvingar mig ur sängen varje morgon i alla fall. Och jag får en timmes promenad varje dag, kan ju inte vara illa. och 40 minuters avslappning kan ju inte heller vara så dåligt. Så.. jo det är nog bra med akupunktur.
- Och ja, jag erkänner. Jag har sett de två första deltävlingarna av melodifestivalen och jag gissade faktiskt rätt på de bidrag som gick vidare. Det kanske bor en liten schlagerprins i mig ändå... men definitivt inte lika mycket som en viss schlagerprinsessa.

Dagens lunch: Ris och sesamnuggets. Tråkigt men snabblagat.