Blogguppdrag

Jag tror att jag behövde en riktig spark i röven för att komma igång med bloggandet igen. Rövsparken den här gången kom i form av en förfrågan från den institution inom vilken jag är anställd (Landstinget) att blogga för deras webtidning varje dag under en vecka. De vill väl veta vad en kulturarbetare använder skattebetalarnas pengar till egentligen. Men det kommer de inte få veta - eftersom det är de döda skattebetalarnas pengar jag använder! Ha! Ja, ja... lite statliga medel också då. I vilket fall som helst så tänkte jag publicera varje blogginlägg under denna vecka här, på min egen personliga blogg, för att ge den en ansiktsupplyftning och samtidigt öka bloggningsstatistiken med åtskilliga procent. Sen kanske det finns nån därute av mina kamrater som skulle kunna vara intresserad av vad jag gör på mitt jobb. Så varsågod...

...första bloggdagen
För drygt ett år sedan dök det upp en helt ny jobbtitel på kulturmarknaden - arrangörscoach! Genom ett projekt finansierat av Kulturrådet och Allmänna Arvsfonden kunde Jämtlands Läns Teater få en egen arrangörscoach som självständigt, flexibelt och på uppdrag av arrangörsnätverket Plural skulle jobba med att peppa, utbilda, samordna och stötta unga kulturarrangörer. Jag fick inte det jobbet. Men efter ett halvår dök det upp ett vikariat då den ordinarie coachen blev mammaledig. Då höll jag naturligtvis mina kulturella klåfingrar framme. För en vecka sedan är hon åter på jobbet och jag jobbar numera halvtid.
Det innebär att jag har ytterligare en halvtid att fylla ut med annat roligt. Så idag ägnar jag dagen framför allt åt scenarbete på Storsjöteatern när Östersund gästas av Riksteaterns uppsättning av Hamlet. Att coacha arrangörer är ibland ett ganska abstrakt arbete då det framför allt handlar om att bygga nätverk, lotsa ungdomar till rätt instans och till rätt person, ge tips, råd och medverka till nya projekt och initiativ. Därför känns det bra att få vara konkret och handfast emellanåt. Att bära lampor, dra kablar och bygga scenografi. Resultaten av coacharbetet är å andra sidan mycket konkreta; bara i år har projektet medverkat till att unga människor lyckats genomföra nästan 30 olika arrangemang, allt från fotoutställningar till festivaler, som i sin tur når andra ungdomar! Det tycker jag talar för sig själv.

Så det är med stor förväntan jag ser fram emot varje ny vecka och alla nya möten, nya arrangemang och initiativ som den för med sig. På den här bloggen under den här veckan ska jag försöka ge en bild av hur en sådan vecka kan se ut i mitt liv. I mitt liv som arrangörscoach. På halvtid.